Βησαιεύς
beseeo ét. del demo de Besa IG 13.370.3 (V a.C.), Is.4.9, Str.9.4.5, Ath.Council.l.c.
Βησαιεύς, έως (ὁ) habitant ou originaire du dème Bèsa, Is., etc. ; CIA. 1, 180, c, 10 (418/414 av. J.-C.) etc.
Étym. Βῆσα.
beseeo ét. del demo de Besa IG 13.370.3 (V a.C.), Is.4.9, Str.9.4.5, Ath.Council.l.c.