ballaena
ballaena (spät. ballēna), ae, f. (φάλαινα), s. Paul. ex Fest. 31, 4), der Walfisch, Plaud. rud. 545. Ov. met. 2, 9. Plin. 9, 12 sqq. Iuven. 10, 14. Auson. Mos. 144.
ballæna, c. balæna : [meill. mss].
ballaena see bala-.