Ἰλιάδης Save Bailly 2024 Ἰλιάδης, ου (ὁ) [ῑλᾰ] 1 adj. m. descendant d’Ilos, d’où au pl. Ἰλιάδαι, Troyens, Eur. Andr. 1023 ; subst. οἱ Ἰ. Anth. 9, 77, les Troyens || 2 ὁ Ἰ. Pd. O. 9, 120, c. Οἰλιάδης || ➳ Dor. Ἰλιάδας, Pd. l. c.