ὁριστός
ὁριστός, definable
ὁρισ-τός, ή, όν,
- definable, Arist. Metaph. 998b6, Plu. QConv. 2.720b, A.D. Pron. 27.18, al.
- 2 of land, delimited, Abh. Berl.Akad. 1925(5).21 (Cyrene).
ὁριστός, ή, όν, déterminé, défini, ou qu’on peut déterminer, définir, Arstt. Metaph. 2, 49, 4 ; Plut. M. 720b.
Étym. vb. d’ὁρίζω.